Idag när jag vaknade så kände jag att jag skulle ha låtit bli att kramas mad min kära svärfamilj så mycket som jag har gjort nu när dom har varit sjuk.  Ont i halsen, kallsvettig och hängig, blev därför ingen skola för mig idag.
  Fick besök av ångesten inatt också, hade ont i magen och när Mattias frågade hur jag mådde så kunde jag inte sluta gråta. Tårarna sprutade och rädslan växte..
 
Jag hatar rädslan som ångesten tar med sig, paniken som kryper fram och hjälplösheten som man känner.  Jag vet inte vad jag skulle gjort utan Mattias, hans varma kramar och lugnande ord hjälper mig genom dom svåraste stunderna.   
- Jag känner mig så trygg med honom vid min sida. Kärleken bara växer och växer, kan inte tänka mig ett liv utan honom vid min sida. K ä r l e k. ❤❤