Mattias och jag skulle åka med Hanna och Patric till Ljusdal idag, när dom kom hit så fick vi tacka men avböja för jag bröt ihop.   Hela helgen har jag haft ont i magen just för att jag inte ville åka ner till Ljusdal igen,

känner tvång att åka ner eftersom jag har möte på psyk imorgon och har skola på både måndag och torsdag. - Jag hatar att känna att jag "måste" göra något och därför började jag tårarna komma och sen kunde dom inte sluta.

 

Ni vet när man börjar gråta och helt plötsligt så börjar man gråta av alla orsaker som finns? Så gjorde jag idag så jag grinade på grund av allt.  Blev så glad att Mattias valde att stanna i Ramsjö med mig❤